Har blivit dåligt med uppdateringar sista veckan, så jag får försöka kompensera det nu. I måndags var vi hos Svea (Daffys dotter, 1 år) och Madde och tränade lite apportering. Svea är så underbar och snabb som en kanonkula. Men, hon blev väldigt störd av mina grabbar under apporteringen. Dino fick också visa att han faktiskt kan apportera. Liksom förra gången hade vi strålande sol och Madde hade kaffe med som smakade underbart. Tack för det!

     I tisdags var det apportering med Jessica och Vexa, men den här gången blev det vatten- och viltträning. Viltet gick bra för Daffy. Det är extra spännande och han skärper sig lite. Vattenmarkeringarna gick också bra, men dirigeringen är fortfarande ett problem. Han blir så osäker på mig vad jag menar och jag får tjata ut honom i vattnet. Han vill ju hellre ta egna initiativ. Solen var med oss idag också och det var riktigt varmt trots att vi var vid Vänerns strand. Isen har inte gått på de andra småsjöarna, så det får bli efter påsk.

     På tisdagskvällen var det teoriprov för de blivande lydnadsdomarna och det gick nog bra för dem. Det dröjer dock någon vecka innan de får svaret. I onsdag och torsdags var det träningsfritt och nu är vi uppe i Sälen och blir kvar här nästa vecka också. Det är kladdigt av lera och snön har moskvalité. Förresten så har alla Wood and Watervalparna flyttat till sina nya hem nu, alla utom lilla Mira som ska bo kvar hos Lena o Ingvar. Söta Mito (Lill - Daffy)hittade ett hem till slut. Han ska bli agilityhund.

     GLAD PÅSK!

Helgen har ägnats åt spår och apportering helt på egen hand. Dino fick ett kort spår igår och ett långt idag. Igår hade vi lite otur med första sträckan eftersom det gått en person över där, men jag såg honom så vi tog upp spåret lite längre bort. Herr Dino tyckte det var jättekul att spåra igen och drog iväg som en kanon med mig gapande "saaktttaa" efter, men det hjälpte inte mycket. Idag gick det lite lugnare, men vi har våra diskussioner om att man ska stanna vid pinnarna. Vi är inte helt överens där. Han tycker att jag kan ta pinnarna själv. Han förstår inte att de är värda c:a 20 p styck. Två missade pinnar är lika mycket värt som ett missat framåtsändande. Men däremot markerade han en pinne från förra året. Snacka om synintryck! Förresten så missade vi en pinne idag, inte helt ovanligt.

     Isen på Jutviken har gått till hälften så Daffy har fått premiärbada. Igår kastade jag några dubbelmarkeringar från land och idag fick han två korta dirigeringar. Jag satte honom i skogen medan jag gick ner till vattnet och kastade två dummisar i vassen som han sedan fick hämta som dirigeringar.

     Igår fick de varsitt uppletande med sex grejer som båda gjorde kanon. Det går bättre och bättre för lille Svarten. Daffy fick ett dummysök idag och då hände något som jag aldrig varit med om. Han stannade på ett ställe och grejade, sökte t.o.m kontakt med mig. Först trodde jag att det var någon gammal död fågel, men sen började jag förstå. Jag gick dit och då slet han i en fastbunden rådjursklöv! Stackarn! Vilken störning med ett blodspår och en klöv i sökrutan. Hoppas det gick bra för den hunden som skulle gå spåret. Den fick också en rejäl störning på slutet.

     I morgon bär det iväg till Svea och Madde och på tisdag är det apportering igen. Därefter tar vi påsklov.

Ja, må han leva

Ja, må han leva

Ja, må han leva uti hundrade år

...

ETT STORT GRATTIS PÅ DIN 4-ÅRSDAG LILLE DINO!

Dino har alltid varit "lillen" i församligen trots att han väger över 20 kilo. Vi får se vad födelsedagen kan bjuda på för överraskningar.

Glad i hågen trodde jag att Daffy skulle få vattenapportera  i tordags när solen sken och det var elva grader i luften. Hade packat bilen med plutoduk och Daffys nya "jacka", men ack vad jag bedrog mig. Isen hade långt kvar, men tjälen hade släppt i grusvägen så den var riktigt obehaglig. När vi kom hem frågade husse om vi kört rallly på grusvägar. Eftersom det är jaktprov om fyra veckor så vore det ju bra att få träna lite i vatten nu, men det verkar dröja. Har ju inte den blekaste aning om hur vattendirigeringarna funkar nu.

     I tisdags var det apportering med Jessica och Vexa igen, så vi körde som vanligt ett sök, några markeringar (med apportkastaren) och några dirigeringar. Det mesta gick ganska bra. Efter påsk måste det bli vatten- och viltträning.

     Igår var det lydnadsdomarutbildning igen och vi var på vår BK . Caroline ställde upp med sin ena hund i 3:an, så det blev en bra repetition av den klassen. Detta var sista gången före det teoretiska provet som är nu på tisdag. Jag är övertygad om att det kommer att gå bra och jag önskar Lillemor, Lena, Kristina, Anette och Caroline ett riktigt LYCKA TILL!

     Idag har jag tränat lydnad med Mona och Maggan på Björkvallen, på asfalt utan grus och det var riktigt behagligt. Asfalt är trevligt, men inte grusig asfalt. Efter lydanden gjorde vi ett uppletande i skogen precis vid sågspånsstigen och hur det gick får vi ta en annan gång. Helt klart är dock att det passerat några snygga hundtjejer där.

     På bilden ser vi Wood and Water Mysiga Mito som är 7 veckor och fortfarande otingad. Det är alltså Daffys och Jazzas son. Idag har valparna besiktigas och alla gick igenom med utmärkt beröm godkänd.

Hos valparna alltså, hos Ingvar och Lena i Ramnäs utanför Västerås, kennel Wood and Water. Sju stycken underbara små varelser, 6,5 veckor gamla, fulla av liv och energi och sedan pang ner för lite sömn. Hanen som är otingad fjäskade som bara den för mig. Han kom direkt fram och började bita i mina händer, så fort jag skulle lyfta upp en valp så nog var det han. Han kallades visst Lill-Daffy...  Men, nej han lyckades inte! Jag är inte mogen för en valp än. Jag kan inte ens tänka tanken att börja om från början igen. Men, jag hoppas verkligen att han kommer till ett aktivt hem. I Daffys förra kull (med Tuva) fanns också en kille de kallade för Lill-Daffy, men han blev en norsk liten gutt och har redan meriterat sig på lydnadsprov, 10 månader gammal. Han heter Max och är underbart söt.

     Daffy var också med och visade upp sig. Lena hade ju inte träffat honom förut, men hon påstod i alla fall att hon inte ångrade sig. Lite sent i så fall! En valpköpare var också där och hälsade på sin lilla valp och de ångrade sig inte heller efter mötet med fadern. Tack för det! Jag kommer förmodligen att få träffa valparna igen i sommar på en valpträff. Vi hörs!

    P.S. Alla valparna apporterade fågel för första gången. Ingen tvekade.

Ja, då var det slut på våren ännu en gång, men inte hindrar det tokiga hundägare att utöva sin favoritsysselsättning. I eftermiddags träffade jag Gunilla och Mona med hundar ute på klubben i full snöstorm. Jag brukar säga att det är bara idioter och hundägare ute i sån't här väder, och själv är man väl både och.

     Det hade nog kommit 1 dec nysnö, men den var mjuk och fin så det var inga som helst problem att ta sig fram. Vi kommenderade varandra. Dino i högre och Daffy i några elitlydnadsmoment. Flera moment gick bra för Dino som ändå inte är klar för Högre på långa vägar. Hur gick framåtsändandet då? Jo, han går ut ordentligt, han går rakt och kommer in snabbt. Men, där emellan finns några brister: Det går för fort... och idag fick jag ju en grupp bestående av två människor (inte koner eller ryggsäckar), men inte lyckades det att bromsa honom.

     Daffy blir helt galen ute på lydnadsplan. Tyvärr måste jag trycka honom för att få honom mer sansad. Vi har ingen tävling på gång än, men längre fram ska det bli. Vi har två jaktprov i maj som vi ska klara av först, om vi kommer med vill säga.

     I morgon var det planerat spårning med Annelie, men det får vi skjuta upp eftersom ingen av oss vill ha snöspår. Det ska visst bli varmare nästa vecka. Kanske kommer våren igen...

Har haft lite dåligt med tid att skriva, men nu kan jag sätta mig en stund. På bilden ser vi vår dummykastare Emilia (Jessicas dotter). Visst är hon söt!

     I tisdags kunde jag vara med på apporteringen igen och kan Ni tänka Er att solen sken! Pernilla o Doris kunde inte komma idag. Jessica hade tagit med sig en rolig grej, en apportkastare där man sjuter iväg dummyn. Man får alltså både skott och dummy  och den kan komma ganska långt. Daffy blev ju helt galen. Oj så skojigt! Skotten triggar ju också! Han hade lite svårt att släppa markeringsplatserna när han var ute på söket sen. Vi gjorde några långa, dolda markeringar och sen ett sök på 20 dummisar. Jessica var tvungen att dra, men jag stannade och gjorde några dirigeringar, som jag väl kanske inte är helt nöjd med. Dino fick ett uppletande.

     Igår var det dags för lydnadsdomarutbildningen igen. Vi var i Skoghall och hade videobedömning. Ganska bekvämt att sitta inne i värmen och döma. Tyvärr hann vi bara med ettan och eliten så vi får ta en sådan kväll till längre fram.

     I morgon blir det lydnadsträning med Gunilla och Mona. Vi hörs!

Ja denna kåk har verkligen varit våran, d.v.s Kristinehamns Bks, uti många herrans år, men nu är den snart ett minne blott. Rivningen påbörjades i fredags och idag hade de kommit ännu längre, men jag hade glömt kameran så jag "lånar" Gunillas bild från fredagen. Snyft! Snyft! Har aldrig varit någon stugsittare, men visst känns det. Jag har varit där sedan 1981, aktivt sedan 1987 då Baloo kom till mig. Daffy är Baloos brorsas barnbarn. Det nI!! Han var också en knäppgök.

     Helgen blev ett kortweekend i Sälen för det skulle ju bli sååå fiint vääder, men vad blev det? Jo, solen lyste med sin frånvaro precis hela tiden. För hundarnas del blev det bara promenader och snöbus, men idag har det blivit lite, lite träning. För Dinos del lite lydnad på gamla klubben. Den gräsmatan är så fin och trots att det snöade igår gick det att gå i gympaskor idag. Till framåtsändandet ställde jag ut två ryggsäckar som grupp och körde först med lina och sedan utan och då saktade han faktiskt in vid gruppen, men i regel får jag ge flera framåtkommandon i stället. Skitmoment! Tung apport och skall riktigt bra. Krypet så där. Ska träna inne på matta lite igen för jag tycker han är lite hög ibland. Förresten så har jag bestämt att det inte blir någon Högretävling för Dino nu i vår. Han behöver mer tid på sig, men vi har i alla fall kommit igång med träningen ordentligt.

     Daffy då! Jo, vi åkte till Körplan och la ut några dirigeringar med BILEN för att inte få några spår. Jag kastade alltså ut dummisar genom bilfönstret. Tyvärr så såg han det, så jag fick inte riktigt den önskade effekten. Han inledde med att inte lyda stoppsignal, men då gick jag och hämtade honom med koppel och det gillar han inte. Sen lydde han. I morgon är det tisdagsapportering igen. VI hörs!