På bilderna är de små godingarna 4,5 veckor och idag fyller de 5. Ska åka och hälsa på dem om någon vecka, fast egentligen skulle jag först vilja vara säker på att alla är tingade, så jag inte kommer hemdragandes med en valp. Idag tror jag det finns en hane och en tik kvar.

     På grund av arbete så missade jag gårdagens apporteringsträning. Morr, morr, morr!!! Klart att solen sken också. Det har den inte gjort en enda tisdag förut. Men jag fick lite kompensation idag då jag normalt slutar sent och solen sken fortfarande. Grabbarna och jag var ute vid gamla klubben för promenad och lite träning. Snön var borta och planen var helt OK. Dinos träning gick lite blandat: Lång inkallning med stå gick superbra och likaså skallet (börjar arta sig nu), kryp och tung apport gick si så där och framåtsändandet var rena katastrofen. Hade ingen lina och inga koner idag, så han drog iväg utav h..vete. Tänk att han inte kan förstå att han ska sakta in efter 15 m!! Det är det jag brukar ha linan till. Daffy fick några dirigeringar. Han lyder fortfarande signalerna bra. Vi hörs!

Hittade ett snöfritt gärde där det gick att lägga ett spår till Dino på c:a 800m. Gissa vad han tyckte? Dino älskar att spåra så han gillade naturligtvis det. Det gör Daffy också, men han får ett nästa gång i stället. Dinos spår gick ganska bra. Vi fick alla 8 pinnarna, men jag kan väl inte påstå att han markerade de sista speciellt bra. Han har ju lite för bråttom. Daffy fick ett stort dummysök med 12 dummisar som han tog in i ett rasande tempo. Det är bra att han någon gång får göra ett sök ensam också.     

     Nu i kväll hade vi en ny omgång av lydnadsdomarutbildningen och vi var på vår klubb. Den har gången var vi inne hela kvällen för vi hade så många uppgifter att lösa tillsammans. Det är så roligt att diskutera regler med dessa rutinerade tävlingsförare. Det är dags för deras teoritiska prov om några veckor och jag är helt övertygad om att de klarar det galant. Vi hörs!

Överst: Daffy och Svea

Underst: VIlda, Daffy och Svea 

Hela helgen har gått i hundens tecken. I fredags eftermiddag blev det lite träning, med bl.a uppletande för båda två, lite lydnad för Dino och lite apportering för Daffy. Födelsedagsmaten blev hemmagjord pizza. Det var godkänt.

     Lördagen var träningsfri för då var jag och Christin på Bruksdomarkonferens i Grums och dagen ägnades till största delen åt sök. Men, oj vad snö de hade, så jag förstår nu att vi är lyckligt lottade som inte har så mycket kvar. Snön gjorde att det blev väldigt jobbigt för hundarna och för de domare som skulle springa(!!) med ut vid påvisningarna. Jag klarade mig ifrån det. Som vanligt var hela arrangemanget väldigt trevligt och en god lunch serverades.

     I morse åkte jag ut till klubben för promenad och lite träning med Dino och vid middagstid åkte Daffy och jag iväg till Karlstad för att träffa Svea, Daffys dotter med Tuva. Vilken liten goding! 10 (snart 11) månader gammal och full av energi. Sveas matte Madde var också med och hennes kompis Pernilla med Vilda (en Vassruggare). Oj, vad de sprang småtjejerna! Daffy blev nog lite sur för han inte hängde med riktigt. Vi tränade lite apportering och kan man tänka att den berämda "sola i Karlstad" visade sig, vilket kanske syns på bilderna. Det här bestämde vi oss för att göra fler gånger.

     Vid tre-tiden blev det dags för SSRKs årsmöte, vilket av olika orsaker blev en segdragen tillställning. Daffy fick i alla fall sitt hederspris för att han blev SVCH förra året och vi fick smörgåstårta och kaffe. Sonen Eros (med Joy) fick ett likadant pris.

     Nu i kväll fick jag reda på att Gaius, en bror till Svea, har klarat inträdesprovet till räddningshund. Grattis! Kul när det går bra för "barnbarnen". Vi hörs!

Happy birthday to you

Happy birthday to you

Hapy birthday dear Daffy

Happy birthday to you!

GRATTIS PÅ 6-ÅRSDAGEN VÄRLDENS BÄSTA DAFFEPUTT!!!

Otroligt att du varit hos mig i 6 år redan, samtidigt som det känns som om du alltid funnits vid min sida, i min TV-soffa, säng, under mat- och skrivbordet......

Igår chockade Daffy mig ordentligt genom att visa att han faktiskt förstod alla tecken på 60 - 70 meters avstånd. Inte bara förstod, han gjorde som jag sa, pekade och blåste: ut, vänster, höger, stopp-, sök- och inkallningssignal. Det har hänt förut, men inte fem gånger på raken. Det kanske finns en framtid även för oss inom detta med jaktapportering , fast jag tycker fortfarande att bruks och lydnad är roligare. Vi hörs!

Nu är jag riktigt trött på detta väder med vatten, snö och is. Tänk att få ge sig ut att spåra eller apportera på barmark. Idag lyckades jag hitta ett skogsparti med barmark på 10 kvadratmeter. Helt underbart! Längtar även efter vattenapporteringen för att få lite variation på träningen. Men, det är väl kanske bäst att isen får försvinna först. Solen lyste i alla fall i c:a två minuter idag, så vi kanske går åt rätt håll.

     På tisdagseftermiddagarna är det apporteringsträning med Jessica o Vexa (flattik) och Pernilla o Doris (tollare). Det har vi hållt på med ett bra tag nu. Tyvärr börjar det kännas lite motigt och enahanda med apporteringen, men Daffy älskar det och vi har väldigt trevligt på våra träffar. Tyvärr älskar Daffy även dummisar, i synnerhet andras, så det blir gärna lite strul på söket när han nonchalerar mina för att leta efter andras. Tack och lov att det är vilt på jaktproven! Vi gjorde också några markeringar och dirigeringar som faktiskt gick ganska skapligt. Ni skulle se Vexas dirigeringar som verkligen är en fröjd för ögat och örat. Doris börjar också bli jätteduktig och tar för sig mer och mer.

     Till helgen ärdet domarkonferens på lördag och på söndag ska vi träffa Daffys dotter Svea i Karlstad och gå på SSRKs årsmöte. VI hörs!

Grabbarna är arbetsklädda.

Helgens träning blev uppletande, både lördag och söndag. Och, vi fick faktiskt hjälp av husse, vilket inte är så vanligt, fast egentligen tycker han att det är ganska roligt. På somrarna brukar han få vara dummykastare från gummibåten.

     Daffy är otroligt duktig på detta. Hittar grejerna snabbt, kommer in direkt och har ett relativt högt tempo. Varför ska då dummysöken bli så komplicerade? Daffy är ju dummygalen och fortsätter alltså att söka med dummyn i mun. Det kan ju finnas någon annans dummy, någon som är godare än våra. Det fungerar bättre med fåglar. Daffy fick som vanligt några dirigeringar också.

     Dino, som kanske kanske ska tävla Högre nu i vår börjar också att bli ganska duktig på uppletandet. Högt tempo och kommer numera in direkt med grejerna. Det gick bättre i lördags när Daffy fick gå ut först. Då blev han riktigt taggad den lille svarte. Vi hörs!

Promenad och träning med Gunilla och Kiwi på eftermiddagen. Inget vidare väder, men som sagt var så finns det ju inget dåligt väder utan bara dåliga kläder. Både Daffy och Dino fick träna lite lydnad. Dinos sättanden och lägganden gick något bättre idag. Han kröp t.o.m en bit trots att planen var lika blöt idag. Daffy var glad och sprallig som vanligt. Eftersom det var ett tag sedan han tränade lydnad uppför han sig som en vilde på plan. Gunilla hade som vanligt kameran med sig och fick verkligen några kanonbilder på grabbarna. Tack Gunilla! Efter promenad och träning gick vi in och värmde oss i stugan med kaffe och semlor. Vi hörs!

Nej, jag har inte skaffat valp, utan träningsplanen vid våran klubb har återgått till sitt ursprungsskick, d.v.s att vara dyngblöt. Vi har ju blivit bortskämda med att den varit frusen en längre tid, men nu verkar det vara slut med det. I alla fall så hade Kelpieherren Dino ingen som helst lust att vare sig sitta eller ligga i blötan, allra minst krypa. Vi åkte till klubben en sväng i eftermiddags för att träna framåtsändande, men det blev alltså mest sitt- och liggträning. Faktiskt gick framåtsändandet ganska bra eftersom Dino inte gillar att springa så fort när det plaskar kring tassarna. Han har lite svårt med avståndet mellan oss och hur långt 15 meter egentligen är. Daffy fick ett antal dirigeringar på promenaden i stället.

     I kväll var det dags för en ny träff med Lydnadsdomarutbildningen som jag och Kjell är ledare för. Vi var på Hammarö BK. Det var lika trevligt och kul som vanligt med långa diskussioner. Vi hade tre visningsekipage som gjorde ett jättefint jobb, men tyvärr var även deras lydnadsplan en dyngåker, så det blev problem med sättanden och lägganden här också. Det är tuffa ekipage som ställer upp och blir bedömda och kritiserade av domare och aspiranter. Hoppas de offar sig igen!

     Godingen på bilden ovan är 3 veckor gammal. Enligt uppgift från kennel Wood and Water finns några otingade valpar kvar, både hane och tik. Se adress på hemsidan. Har inte lärt mig att länka härifrån än. Vi hörs!